Västmarken är en märklig och magisk plats.
Bortom den stora, förrädiska Revan – där folk har en tendens att mystiskt försvinna – i de västliga utkanterna av det stora, mäktiga Riket ligger detta fria, farliga land. Där i civilisationens utkanter ligger Västmarken; en plats som aldrig tyglats av kungar eller drottningar, utan ständigt hållit sig utanför lagen. Och i dess hjärta ligger af Sejdels Skogar.
Det är inte ovanligt att folk försvinner i de djupa skogarna, eller att de ser mystiska ting i de djupa dalarna. Mellan träden smyger alver under sina gröna kappor, i de norra kullarna gömmer sig dvärgar och ute i de mörka skogarna kan alla möjliga sorters monster och demoner lura. Och långt bort från Rikets lagar och regler sysslar magiker och fribesvärjare med magi utan begränsningar. Folk förblir mycket sällan desamma efter att ha besökt dessa skogar.
Sammantaget finns det ju gott om anledningar för civiliserade människor att hålla sig borta. Men ociviliserade människor å andra sidan, det finns det gott om. De oförklarliga händelserna, den urgamla magin som ligger gömd bland de än äldre träden och skatterna från forna och fallna kungadömen som ligger gömda under trädens rötter; allt detta lockar till sig diverse märkliga typer; lycksökare, tjuvar, rövare, legoknektar och lögnare- samt en och annan ärbar, genuint god person som önskar göra Västmarken till en bättre plats. Också de är mycket välkomna.
Oavsett vem man varit förr kan man i Västmarken ta sig ett nytt namn, och välja ett nytt liv- oavsett varifrån man kom, eller vem man var.
Framförallt är Västmarken en plats för äventyrare. Här finns inga kungar och drottningar som tar åt sig äran för allt vad vi andra gjort. Här är du hjälten. Eller skurken, om det är rollen du vill ha.
Vi ses där.
Garl af Stop (författaren bakom tidningen Stopet)
Sejdelburg – År 11 e HV (Efter Hämndens Vind), Segerns 161a år