Där, i det förpestade gränslandet som skär Västmarken och Riket i tu, har
något hänt.
Där, bland magiskt förrädiska dimmor som visar dig lögner och stjäl dina
minnen; där få ting är som de verkar, och än färre som de borde vara, har
något skett.
Där, i den mörkt magiska platsen kallad Revan, har något förändrats.
Revan har ständigt förundrat de magiker och forskare som försökt förstå
dess hemligheter, dess natur och dess faror. Men vad det än är som gömmer
sig där bland de ljugande dimmorna så tycks det inte längre stanna där.
Det talas om liknande kaosartad magi som blåser in över Västmarkens
skogar, om folk som försvunnit, om minnen som stulits.
Vintern har till slut släppt sitt grepp om Af Sejdels Skogar och det har
blivit dags för dess ärelystna äventyrare att åter styra sina steg dit. Väl
där vet jag inte vad de kommer att finna, eller vad som kommer att finna
dem. Men jag vet att en enkel tidningsman som jag själv kommer att känna
mig bra mycket tryggare omgiven av Västmarkens modigaste äventyrare än jag
hade gjort ensam.
Så vi ses där, i Västmarkens skogar.
Garl af Stop
Sejdelburg, år 13 e HV (Efter Hämndens Vind) Segerns 163e år.