Med vinterns sömniga vila långt bakom sig och sommarens varma vindar att se fram emot har äventyrarna i Af Sejdels skogar varit aktiva. En annalkande konfrontation mellan de olika grupperingarna ser nästintill oundviklig ut. Alla tre sidor har samlat på sig artefakter och byggt märkliga apparater och stavar, vilka verkar hålla en oerhörd mängd magisk kraft inom sig. Detta bland annat genom att de, i råttan Gammelmormor Sots sällskap, ska ha sökt sig ned i gruvan. Nere i grottornas mörker ska vissa ha hört röster och andra fått visioner. För att nå sina mål behövde äventyrarna dels besegra en vapenmästare i duell, men också lösa diverse pussel.
Grupperingen ledd av Tekhla, en Kollegiets representat i Västmarken, säger sig ha insett risken av Revans destruktiva kraft och under tiden de befunnit sig i skogarna har de gång på gång visat sin dedikation i kampen att driva Revan från vår värld. De senaste ryktena från skogarna avslöjar även att de lyckats skapa en apparat med förmågan att mäta Revans energinivårer. Den andra stora grupperingen anfördes av Stella Maris, kapten på spaningsskeppet Vulpe de Ciele, som ursprungligen kommer från Flodländerna. Dessa lyckosökande har insett att det finns mer att vinna av Revan än vad vid första anblick verkar möjligt. De har lyckats finna ett sätt att utvinna stora rikedomar från dessa magiska dimmor. Gruppen ledd av Revprofeten ville istället kontakta Gudarna.
Vid dagens kaosartade slut framkom också – tack vare ett brevrelaterat missförstånd – att Revprofeten i själva verket är utsänd av Skuggordern och syftar till att driva ut alla andra ur skogen och etablera sant kaos.
Det dök också upp ett följe som påstod sig representera någon som kallade sig Bergakungen. Dessa sökte efter äventyrare värdiga en plats i Bergakungens Sal. De skulle också leverera ett viktigt paket till Vangr, i söder; ett magiskt svärd. Men tack vare Postvästs inkompetens blev paketet stulet av banditer.
Vad som kommer att följa av allt detta, om en konfrontation kommer att ske och i sådana fall vem som kommer att gå segrande ur den, kommer tiden att utvisa. Frågorna är många och svaren väntar på oss i Västmarkens skogar.
Garl af Stop
Sejdelburg, år 13 e Hv (Efter Hämndens Vind) Segerns 163e år.